I am losing you forever.

Det känns som om det inte har börjat klarna för mig förens nu. Hur mycket jag än skulle vilja att du kom tillbaka, så kommer du aldrig tillbaka till oss. Det gör så jävla ont att jag innerst inne vet om att jag aldrig kommer att få träffa dig igen. För jag tror inte på ngt liv efter döden då alla återförenas!
Jag kommer att gå vidare.. men med ett tomrum som ingen någonsin kommer att kunna ersätta!
Jag är så glad att du hann träffa Robin innan du gick bort. Det hade verkligen kännts jävligare än någonsin annars..
Å ibland skulle jag bara vilja ringa dig men vet att det fan inte är någon som svarar! Och jag skulle vilja komma hem till dig en sista gång igen för alla minnens skull, men vet att den är helt tom och inga utav dina grejer finns kvar där... För varje gång jag åker förbi din lägenhet så känns det som om allting brister. Så jävla mycket bra minnen.. jag har inte ens ett dåligt minne med henne!

Jag vet och innerligt hoppas att du finns här runtom oss fastän vi inte kan se dig... Å jag kommer alltid att minnas dig som världens snällaste och roligaste mormor!

Usch vilket jobbigt inlägg, men var tvungen att få ur mig det.



 
                                                 Vila ifrid lilla mormor..
                                              1924.06.16 - 2009.06.25



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0