Vila i frid nu min vän....

Det känns så jävla overkligt! Jag vakade hos dig i lördags och nu är du plötsligt borta...  På något vis så visste jag, men jag ville väl bara inte inse att det skulle bli såhär när som helst.
Den här sommaren kom du mig så förbannat nära, som ingen tidigare någonsin gjort! Tårarna bara rinner...
Det är skönt att veta att du fick somna in lugnt och stilla.. att M fanns med dig hela tiden...
Usch jag har flera klumpar i halsen när jag tänker på allt... det kunde lika gärna ha varit jag som stod där med dig.. känner att jag inte orkar skriva något mer.. tårarna bara rinner och jag skulle kunna skriva hur långt som helst... men jag orkar inte.. =/...


Vila i frid nu min vän.
Du är förevigt saknad hos oss..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0